Amningsdimma och smakportioner

Amningsdimma/bubbla.... Min hjärna är som en stor påse med bomullstussar just nu. Aldrig har jag upplevt det värre. Ja, jag har ju bara ett barn sen tidigare men jag känner inte igen denna konstiga dimma som jag hamnat i. 

Jag har bättre och sämre dagar och på de bättre har jag i alla fall många goda ambitioner. :) 

Nu har vi börjat med smakportioner till lilla Astrid. Det är så roligt att se med vilken glädje hon äter och upptäcker nya smaker. Jag har bjudit henne på morotspuré, ärtpuré, mixad köttfärs och fisk. Hon har även testat på avokado och banan. Hon är verkligen nyfiken och glad i att testa nya smaker. Jag ammar henne helt fritt fortfarande (som märks på min amningsdimma) och bjuder på lite mat i samband med våra egna måltider. 

Nästa utmaning blir väl att strukturera upp detta och byta ut någon amningsstund mot riktig mat. Men struktur är inte riktigt min starka sida just nu. Kanske lika bra att låta det vara som det är just nu.... Det ordnar sig nog ändå. Lättar denna dimma av sig själv eller måste jag sluta amma helt, är det någon som vet??? 

<3

Smaksensationer!?

Vår lilla Astrid ska snart få börja smaka på lite mat. Det ska bli väldigt roligt och spännande att se vad hon tycker om det. Hon är ju så nyfiken på världen, hoppas hon även är det på maten. Vi får just nu en massa info om det här med maten och vad vi ska börja med. Förr, när Mille var liten, så pratades det om smakportioner och att man ska börja med puréer och gröt, sånt som egentligen inte smakar så mycket och öka efter hand. Jag funderade inte så mycket på det då. Mitt matintresse har vuxit med tiden och nu funderar jag på det här mycket mer än jag gjort tidigare. 

Nu för tiden pratar man istället om smaksensationer, vilket i sig låter oerhört spännande! Men det som förvånar mig är att trots ordet smaksensationer så är ändå råden på mat ungefär detsamma. Visserligen nämner man att barnen ska få smaka på min mat nu, en liten droppe sås el mos, men det stannar där. Det pratas i stället om smörgåsrån, välling, majskrokar m m, och det är ju knappast några smaksensationer i mitt tycke och inte heller vad jag vill ge Astrid. Jag förstår såklart att vi inte kan mata våra barn med vad som helst i början men jag hoppades ändå på lite inspiration och matglädje. Jag har inget emot gröt, som inte är en direkt smaksensation, men då kan jag åtminstone göra den själv så känns det lite bättre. Det är i alla fall mitt mål.

Jag fick tips om en bok med barnmat som jag även fick låna. Den tyckte jag var helt fantastisk och jag kommer definitivt att köpa den:

Jag menar inte detta som kritik mot någon specifik, jag förstår ju att de här råden kring maten är allmänna och vedertagna råd. Alla är vi våra barns bästa föräldrar. Det här är bara hur jag tänker och väljer att göra, samt ett tips på en bra kokbok. :) Det är väl det som är så fantastiskt, att vi får tycka och göra som vi vill. Det kommer säkerligen dyka upp mer om detta, här på bloggen, sen när Astrid får börja upptäcka smaksensationer!